Kalender 2009 Januari

Startsida
Januari
Februari
Mars
April
Maj
Juni
Juli
Augusti
September
Oktober
November
December


 


Två isbrytare i Östra hamnen i Västerås, s/s Bore och m/s Bore af Västerås.

Månadens fordonsfakta:
Ångisbrytaren Bore (den svarta båten på bilden) byggdes 1894 vid Kockums i Malmö och är idag troligen världens äldsta ångisbrytare som går för egen maskin. Numera ligger den förtöjd vid Östra hamnen i Västerås.

Bore af Västerås (den blå båten på bilden) är mycket nyare och används fortfarande som isbrytare i Västerås hamn.

Den första svenska statsisbrytaren levererades 1926 och fick så småningom namnet Atle. I mars 1932 levererades Sveriges nästa isbrytare, Ymer. Hon hade världens första dieselelektriska maskineri.

Månadens tipsfråga:
Diagrammet nedan illustrerar något som har med svensk isbrytartrafik att göra. Vad då?

1) Staplarna visar maximal istjocklek (i cm) olika år vid en viss referenspunkt i Bottenviken (vid fyren Holmögadd).

X) Staplarna visar den maximala isutbredningen ( i 1000 km2) i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak olika år.

2) Staplarna visar antalet uppdrag som Sjöfartsverkets samtliga isbrytare har utfört under januari månad olika år.

Månadens ledtråd (publicerad 2009-01-15):
På Sjöfartsverkets webbplats (www.sjofartsverket.se) finns hjälp att få.
Månadens rätta svar:
X) Staplarna visar den maximala isutbredningen ( i 1000 km2) i Östersjön, Kattegatt och Skagerrak olika år.

Kommentar:
Isvintrarna indelas i "lindriga", "normala" och "stränga". Den grundläggande faktorn för den här indelningen är havsisens utbredning. De två vågräta strecken i diagrammet, vid 98 000 km2 och 193 000 km2, visar gränsen mellan "lindrig" och "normal" respektive mellan "normal" och "sträng" isvinter. Diagrammet och mer information finns på Sjöfartverket.

I samband med debatten om den globala uppvärmningen tyckte jag att det var intressant att se att det under hela nittonhundratalet varit så stora variationer mellan olika år, men att det trots allt verkar vara en tendens till mindre is de senaste tjugo åren (inga riktigt höga staplar).


Vad gäller svarsalternativ 1 (maximal istjocklek i cm) så kan man hitta information om det på Sveriges Nationalatlas. Där framgår att det normalt bara är längst in i Bottenviken som isen blir tjockare än 70 cm.

Det sista svarsalternativet (antalet uppdrag för Sjöfartsverkets isbrytare) har jag ingen information om, men om någon vill hävda att staplarna i diagrammet exakt skulle passa in även på det alternativet får ni lov att bevisa det för mig först!

 

 

 

 

 

 

 

 

 
 

 
 
 
   
     
     
     

Startsida | Januari | Februari | Mars | April | Maj | Juni | Juli | Augusti | September | Oktober | November | December

Webbplatsen uppdaterades tisdag 29 december 2009                                  Copyright © 2008, Kerstin Bernerson  Foto: Mats Eklund